Jag började snusa 1991 och ända sedan dess har prillan varit en trogen (o)vän. Så hände det sig att jag helt plötsligt fick för mig att räkna ut hur mycket pengar jag spenderar på snus varje år, och resultatet gjorde mig så förskräckt att jag bestämde mig för att sluta.
Sagt och gjort!
I fredags tog jag min sista snus och i dag firar jag min fjärde dag som snusfri. Om jag hade vetat exakt hur besvärliga abstinensbesvären skulle bli hade jag förmodligen gett upp och köpt en snusdosa redan efter ett par timmar. Både lördagen och söndagen låg jag dubbelvikt i soffan eftersom hela kroppen krampade ihop. Nu har kramperna gett med sig, men jag har drabbats av en sömnbrist som inte är av denna värld. I morse (läs i natt) vaknade jag 02,45 och det gick bara inte att somna om. När jag beklagade mig över det på Facebook hade några goda och numera nikotinfria vänner vänligheten att tala om för mig att sömnbrist är en vanlig biverkning vid nikotinavvänjning, men att det kommer att bli bra om ett par veckor.
Jaha, det är ju lysande!
Sådana här gånger är jag glad över att jag är envis och så pass motiverad att jag kan se tv:n och surfplattan framför mig som jag ska köpa när jag har varit snusfri i ett halvår.
Heja mig!
Energinivån är som du förstår låg, men det finns ingenting som piggar upp så mycket som nya böcker. I dag när jag kom hem från jobbet låg dessa guldkorn från Modernista och väntade på mig:
Men det är inte allt!
Under tiden som jag skrev det här inlägget plingade det till i min inkorg, och vad hittade jag där om inte Modernistas vårutgivning.
Livet är nog ganska så behagligt ändå!?
